.

God morgon. Ska börja inlägget med att för ca 10 sekunder sen, nös jag så hårt att jag bet mig själv i tungan... Mmm, va det bloar gött i munnen. (helvete va ont det gjorde!)

Jag försov mig till jobbet idag, vaknade av att någon smällde i dörren här hemma och insåg, att normalt sett ska det vara jag som är den första som smäller i dörren, eftersom det är jag som är den första som går upp på morgonen. Vaknar upp och tittar på klockan, givetvis stod den på 8.10 och jag tänkte "Heeelvete oxå..!" Ringde Frej och sa det att jag skulle bli sen till jobbet, men att jag skulle komma så fort som möjligt.

Under halvtimmen, som jag vaknde till och fixade iordning mig insåg jag att jag hade sovit 3 timmar inatt (inte undra på att jag försov mig..?), då jag kom ihåg att jag hade legat och vridit och vänt mig i denna hetta till säng (har precis tagit fram mitt täcke nu efter sommaren..), samt att jag hostat så mycket så jag tror att jag höll vaken hela huset, med tanke på att jag hade öppet fönster.

Med tanke på att mitt bröst ömmade så in i helvete och att jag faktiskt hostar lika mycket även om jag sover eller är vaken, så tänkte jag, att det är faen med dags att gå till sjukan och få medicin för det här. Ringde tillbaka till Frej och sa det att jag skulle skita i jobbet idag och springa till sjukhuset istället.. Så fort jag andas med öppen mun, då kittlas det så där fint längst in i halsen, ni vet så man är tvingad till att hosta! Jag har alltså inte ont i halsen alls, och jag stör mig som fan på det där kittlet, usch !!

Jag hade samma skit i februari, men det lät va alldeles för längsen tills jag hade så ont i bröstet, så jag inte kunde andas ordentligt. Det blev lung-röntgen och hela kittet, men dom hittade inget speciellt fel, utan att jag hade hostat så mycket så musklerna, lr vad man nu ska kalla det, var så ömma. Jag blev hemma en halv vecka med medicin.. Jag tror inte att det skulle vara ngt annolunda denna gången, utan samma sak. Det är nog snarare ytterligare en varning för mig att sluta röka. (hur i helvete ska jag klara detta...? Känner mig så svag som människa som totalt har blivit så låg att jag blivit bunden på dessa små vita cancer-pinnar!)

I vilket fall, så va det bara att ta sig till sjukan och självklart får jag inte en tid förrens ikväll klockan 19. Tog metron tillbaka en station och invaderade hos Alvaro istället för att åka hela vägen hem. Försökte verkligen att somna, men hostade så mycket så jag insåg att jag lika gärna kunde skita i det.. Nu har jag ätit frukost och även klunkat i mig en kopp te med massa houng. Inte fan hjälpte det..

Vi hörs senare, så får jag berätta om helgen som har vart.

Jag är ju inte döende, men jag känner mig så gammal i kroppen.
From Barcelona with love // Thai.