Fredag 20 Januari - Chans.



I trängseln utanför, sen december ingen snö, j
ag följer efter dig genom kön. Du stryker fingrarna lätt mot min kind och i ett ögonblick då allt står still. Så får jag en chans att säga allt det jag aldrig sagt. Så får jag en chans att ge dig allt det du aldrig haft, men jag är för feg...

Det finns ett enkelt svar du är varm när jag är kall. Du tar så lite plats, jag tar allt. Jag trycker läpparna lätt mot din hals. Du frågar: "Gråter du? Du smakar salt." Du gav mig en chans att säga allt det jag aldrig sagt. Du gav mig en chans att ge dig allt det jag aldrig ger dig. Och dom små små orden är svåra ord och dom hårda orden är enkla ord.
Jag fick chansen, du gav mig chansen men nu är det för sent. Nu är det för sent.


Kent - "Chans"


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0